Torsdag redan, å jag sover bort mitt liv. Sov natten till igår mellan 10-04 sen mellan 07- 16,30
Då var det dags att äta mitt första mål mat. Köttfärs och skivad potatis i ugnen till det kokta blandade grönsaker.
Jag orkar sällan sitta vid köksbordet å äta så det blir i soffan. Då kan jag lägga mig om orken försvinner.
Det hade snöat på morgonkvisten så det låg ca 3-4 cm snö ute men det hann jag aldrig se, när jag vaknade var det grått å trist ute.
I natt har jag tittat på en serie på Netflix, det blir ju tyvärr så när jag sovit hela dagen.
Jag orkade sitta i soffan å virka på mina disktrasor, det var ett tag sen jag orkade handarbeta.
Stickning å virkning har under många år varit min räddning när jag är hemma jämt.
Jag blev sjukpensionär för 4 år sedan, vid 53 år. Det kändes hopplöst. Jag som älskar att träffa folk å tjöta blev nu mer eller mindre liggande hemma.
Under det första åren gällde att fokusera på roliga saker. Inte tänka så mycket på vad jag missar.
Det var en otroligt jobbig tid. Kändes som att livet var slut. Jag hade inget att se fram emot. Alla dagar var likadana.
Där räddade mina barn å barnbarn mig från att bli galen. Nu blir det lite kaffe, pressade apelsiner å 2 knäckemackor.
Sen vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar