måndag 20 juli 2020

RÄDD🧸

Det finns olika saker som gör att man blir rädd. Några är rädda flr spindlar andra för att flyga, det som gör mig rädd, väldigt rädd är att min man ska dö.

I lördags började han att få ont i magen någonstans långt ner under naveln. På söndag kvällen kom febern, eftersom att vi inte har någon temp i stuga så visste vi inte hur hög. Han var skållhet i pannan, då gör 2 panodil susen.

När dem slutar verka så är febern uppe igen. Å sjukskrivning på måndag. Eftersom att han nästan aldrig är sjuk så fick jag en oroskänsla i magen.....vad han det vara? Corona? Blindtarmen? Urinvägsinfektion? Det sistnämnda är inte så vanligt hos män dvs under 60 år, Ulf fyller 62 i december.

Fick precis reda på att han ska opereras 07,00 nu på morgonen för ev brusten blindtarm.

måndag 13 juli 2020

TÅRAR

Min mun skrattar mina ögon ler men tårarna i mitt hjärta är ingen som ser.

Jag bara är......ingenting känns meningsfullt längre. Jag saknar mina barn å barnbarn så jag står snart inte ut. Förbannar covid19, förbannar min jävla sjukdom me.
Sitter fast som i ett skruvstäd.

Vad är det för mening med allt? Man kämpar å kämpar å en dag är allt slut. Vad var då meningen med att kämpa?

Har haft flera veckor nu när jag har orkat mer än på flera år men inget känns roligt ändå. Känner den bottelösa ensamheten hela tiden. Känner en sån sorg, sorg över hur livet blev, sorg över saker jag aldrig kommer att kunna göra mer.....sorg över det som varit å aldrig återkommer.

VAD ÄR DET FÖR MENING?

lördag 4 juli 2020

LÅG, INTE BARA I CENTIMETER

Nä, nu får det vara nog.....känner mig så låg i mitt mående att  jag inte orkar tänka snart. Covid19 har gjort mitt liv så begränsat, det var begränsat innan men nu är det ännu värre. Varit i stugan 14 veckor nu å det är iofs skönt men känner mig instängd även när jag är ute.
 Va händer då? Jo kroppen passar på att ha en bra period... bra så tillvida jag orkat vara uppe mycket mer. Orkat att åka med å bada. Visst e det skönt. På något sätt känns det som att kroppen hjälpt mig att stå ut.

Vi hade en underbar helg för 2 veckor sedan när vi åkte ner till Björkängs Camping med husvagnen. 30 grader i luften hela helgen å ett ljummet hav. Jag kunde ligga ute i solstolen å sova på dagen vilket var underbart. Fick oxå lite färg på min bleka kropp. Jag orkar ju inte ligga i solen så länge nuförtiden. Annat var det förr då jag kunde ligga en hel dag på stranden, nu mår kroppen inte bra av det.

Ändå är jag låg i mitt mående. Denna vår å sommar är så annorlunda, man ka