MORMOR

I lördags den 13/9 blev jag mormor för tredje gången. Det blev en fin pojke som kommer att bära namnet Olle. På söndag eftermiddag fick vi se honom för första gången. En sån fin bebis, så näpen å söt. Mitt 💖 svämmar över av kärlek, men på samma gång kommer tårarna. Både av glädje men också av en saknad när jag fick mina barn. Det är en märklig känsla.

Jag är så glad över mina barn å barnbarn men ändå så längtar jag tillbaka till tiden när dom var små. När jag var behövd, när dem ropade på mamma. Det var den bästa tiden i mitt liv, jag älskade att vara hemma med mina barn.

Jag mår fortfarande inte bra i min kropp, den jävlas med mig hela tiden. Jag bara sover å sover. Sover för att stå ut med värken men också för att jag inte har ork att hålla mig vaken. En jobbig period nu.

Har funderingar på om jag ska beställa tid på vc för provtagning av sköldkörteln, men då hittar dom väl en massa annan skit. Jag är livrädd för att gå till läkaren.
Mitt förnuft säger att jag ska gå men min rädsla vinner alltid kampen så jag väntar. Nu får jag vänta ungefär 1 månad tills jag blir farmor igen.
Jag har mycket att glädjas åt.