LÄNGESEDAN

 Nu är det ett tag sen jag skrev här. Jag har inte mått så bra i min sjukdom. Nätter å dagar har flutit in i varandra i min slummer. Att sova har varit min aktivitet sen vi kom hem från stugan i slutet av augusti.

Mitt Aterom på låret har jag fått behandling för av hemsjukvården vilket har varit ovärderligt under denna tiden. Inte helt ok ännu men hoppas att snart kunna säga att det är borta.

Ulf åkte in på säs med divertikulit å låg inne 3 dygn. När ska det ta slut på elände?

Vi åkte till stugan igår och sov i husvagnen, det var mysigt. Vaknade av att regnet smattrade på taket. Sen kom Robin och Filip med sin husvagn som dem ska ha stående i stugan över vintern. Fick mysa och gosa med Fille det är så mysigt å ger mig energi men tar oxå. Efter vi kom hem idag har jag varit som ett ursketet äpple.

Min Me har ju varit bättre i sommar, jag har orkat med en hel del mot vad jag brukar men nu är det tillbaka igen i gamla banor.

JAG HATAR VERKLIGEN ME

Men vad hjälper DET? jag känner ändå att jag har hittat ett bra förhållningssätt till mitt liv å sjukdom för att inte bli bitter. Att se till det jag fortfarande klarar ger mig styrka. Det jag inte klarar behöver jag ju inte ägna så mycket tid åt. Värken är ibland hemsk men jag försöker att fokusera på annat vilket ibland funkar å ibland inte. 

Värken är inte det värsta, min orkeslöshet och brist på energi kan ibland få mig att tappa fokus å undra vad meningen är......men vet man någonsin vad meningen är.

LEDSEN

 

Det händer saker i livet som får mig att bli så ledsen. Säker som man aldrig trott skulle ske. Det får mig att tvivla på mig själv å om jag är annorlunda och fel. 

Saker som jag alltid tyckt vara viktiga är inte längre självklara, det är som att mina värderingar av saker inte gäller. Kanske är det så att dem bara gällt i min tankevärld. Jag börjar tvivla. Tvivla på mitt eget tänk. Det gör inte saker mindre ledsamma, tvärtom jag kanske har svårt att se det ur andras perspektiv.  

Man säger att alla människor är olika men har samma värde men jag känner mig värdelös.

RÄDD🧸

Det finns olika saker som gör att man blir rädd. Några är rädda flr spindlar andra för att flyga, det som gör mig rädd, väldigt rädd är att min man ska dö.

I lördags började han att få ont i magen någonstans långt ner under naveln. På söndag kvällen kom febern, eftersom att vi inte har någon temp i stuga så visste vi inte hur hög. Han var skållhet i pannan, då gör 2 panodil susen.

När dem slutar verka så är febern uppe igen. Å sjukskrivning på måndag. Eftersom att han nästan aldrig är sjuk så fick jag en oroskänsla i magen.....vad han det vara? Corona? Blindtarmen? Urinvägsinfektion? Det sistnämnda är inte så vanligt hos män dvs under 60 år, Ulf fyller 62 i december.

Fick precis reda på att han ska opereras 07,00 nu på morgonen för ev brusten blindtarm.

TÅRAR

Min mun skrattar mina ögon ler men tårarna i mitt hjärta är ingen som ser.

Jag bara är......ingenting känns meningsfullt längre. Jag saknar mina barn å barnbarn så jag står snart inte ut. Förbannar covid19, förbannar min jävla sjukdom me.
Sitter fast som i ett skruvstäd.

Vad är det för mening med allt? Man kämpar å kämpar å en dag är allt slut. Vad var då meningen med att kämpa?

Har haft flera veckor nu när jag har orkat mer än på flera år men inget känns roligt ändå. Känner den bottelösa ensamheten hela tiden. Känner en sån sorg, sorg över hur livet blev, sorg över saker jag aldrig kommer att kunna göra mer.....sorg över det som varit å aldrig återkommer.

VAD ÄR DET FÖR MENING?

LÅG, INTE BARA I CENTIMETER

Nä, nu får det vara nog.....känner mig så låg i mitt mående att  jag inte orkar tänka snart. Covid19 har gjort mitt liv så begränsat, det var begränsat innan men nu är det ännu värre. Varit i stugan 14 veckor nu å det är iofs skönt men känner mig instängd även när jag är ute.
 Va händer då? Jo kroppen passar på att ha en bra period... bra så tillvida jag orkat vara uppe mycket mer. Orkat att åka med å bada. Visst e det skönt. På något sätt känns det som att kroppen hjälpt mig att stå ut.

Vi hade en underbar helg för 2 veckor sedan när vi åkte ner till Björkängs Camping med husvagnen. 30 grader i luften hela helgen å ett ljummet hav. Jag kunde ligga ute i solstolen å sova på dagen vilket var underbart. Fick oxå lite färg på min bleka kropp. Jag orkar ju inte ligga i solen så länge nuförtiden. Annat var det förr då jag kunde ligga en hel dag på stranden, nu mår kroppen inte bra av det.

Ändå är jag låg i mitt mående. Denna vår å sommar är så annorlunda, man ka

TANKAR

Jag har mycket tid att tänka, på tiden som vårat men oxå tiden som kommer men även det eviga slutet.

Döden det sista man gör....hur blir det? Vad händer?
Märker man att man är död?
Blir allt bara svart?
Den eviga sömnen.

Känns för mig väldigt hemskt och ångestladdat. Jag är inte rädd för att dö... Men jag vill ju leva. Vara med å få se mina barnbarn växa upp. Känns så meningslöst att man dör..

Det har blivit mer påtagligt att livet inte varar för evigt ju äldre jag blir. Det skrämmer mig. Flera av mina vänner har tyvärr gått bort i cancer, stroke och Creutzfeldt Jacobs.  Jag har jobbat i vården i många år och sett många döda. Jag har oxå sett ensamheten när döden närmar sig. Jag har även sett lugnet hos dem döende som för mig har känts konstigt. Precis som att dem är redo att lämna livet å tillfreds med det.

Jag har även sen den döden som vi helst inte vill se. Döden som innan den kommer är smärta, ångest å mycket tårar. Jag har känt sorgen från mina nära som gått bort. Gråtit så mycket att jag fått panik . Längtat efter att bara få hålla om å tala om hur mycket jag älskar dem. Höra rösten en gång till. Känna lukten men oxå värmen.

Döden är så definitiv, du kan inte göra något åt den. Men jag ska ta mig tusan leva medans jag kan.

HUVUDVÄRK

Från HELVETET idag. Vaknade av att jag hade ont i huvudet eller ont i ansiktet rättare sagt. Ont i ögonen å över bihålorna.  Det gjorde så ont att jag skulle kunnat ta ut ögonen. Tagit tabletter hela dagen men inget hjälpte. Frös å mådde tjyvtjockt.

På kvällen började huvudvärken mildras å nu känns det bara som att jag är öm i ögonen. Har detta från å till men det är en värk som jag har svårt att hantera.

I helgen är det pingst å det ska bli fint väder.  Ska försöka sitta i solen.
Men nu är det kudden som väntar.

ENDAST LENA ÄR VAKEN

Ja, så är det men får skylla mig själv har sovit hela dagen. Men så skönt. Men nu ligger jag här å slökollar på tv.

Har virkat klar min stora duk ikväll, blev nöjd. Ska bli kul å få komma hem till hösten å fixa iordning hemma. Åtminstone tänker jag så brukar ju vara det där med orken. Men just nu gör det mig glad att tänka positivt å vem vill inte kunna känna det......

Imorgon ska det bli sol å ca 20 grader då ska jag lägga mig i solstolen å lagra D vitaminer kanske få lite färg med.
Jag håller på med broderier med det är så rogivande MEN...Jag har fått köpa ett förstoringsglas för att kunna se ändå blir det suddigt, jag har ju så stort brytningsfel så jag tror att det är därför.

Den tavlan jag broderar nu ska få pryda väggen i husvagnen. Jag ska ju ha maritimt tema där inne. Älskar att åka iväg å veta att man har allt med sig på sin plats. Ordning å reda. Får ju fast säng nu när den renoveras så om jag blir trött är det bara att stanna å lägga sig. Tom att åka bil gör mig helt orkeslös, det tar på krafterna att ha kroppen uppe i sittande läge. Det tar energi, energi som jag inte har.

Fy va jag hatar att ha denna sjukdom.
Jag har ju varit hemma från jobbet i 8 år nu å sjukpensionär i 5 år av dem så jag har varit tvungen att hitta ett sätt för hur jag ska klara det. Jag har bestämt mig för att varje dag se något som är positivt. Det är inte alltid så lätt kan jag säga men alternativet vill jag inte tänka på.

Nu när vi har corona epidemi så är det svårare att vara positiv för nu träffar jag ju ingen. Jag saknar mina barn å barnbarn så det gör ont. Men pratar väldigt ofta i telefon å på facetime.
Nu ska jag försöka få en date med
John Blund. 

SOL Å VARMT

Äntligen en dag med sol å värme. Har suttit ute i solen idag, så skönt med värme men oxå jobbigt.
Vet inte hur konstig min kropp blivit jag som alltid kunnat ligga i solen hur länge som helst.....nu mår jag efter en stund dåligt. Men värmen gör gott för värken.

Känner mig lite bättre i form av vakenhet....Men, alltid detta men. Helt utan förvarning kommer mjölksyran i kroppen å det är tom jobbigt att ligga ner. Jag blir tom trött av det.

Ska bli en fin dag imorgon med. Å så är det fredag.

GLAD DAG

Idag har jag haft en bra dag. Tog det lugnt på morgonen som jag brukar göra. Idag kände jag när jag vaknade att hm känns ok...tom bra. Åt frukost, kaffe å några Smörgåsrån sen tittade jag på covid uppdateringen på tv.
Äh, jag skär ner vitkålshuvudet å förhåller det, sagt å gjort snart var det klart å jag kände mig nöjd. Nu var klockan helt plötsligt 15 å la mig i soffan å kollade på Wahlgrens värld.

Plötsligt börjar golvet att gunga, när jag satte mig upp så kände jag att det var nog bäst att sitta så en stund. Javisst, har ju glömt att äta något på eftermiddagen så fick bli en kopp med Youghurt...vanilj/ päron är så god. Blev genast lite bättre. Mitt blodsocker blir väldigt lågt om jag inte äter å då blir jag yr å får skakningår fast jag inte har diabetes...

Till middag blev det grillad fläskkarré med rotfruktsgratäng, brysselkål. Så gott. Blev så mätt så på kvällen blev det en smoothie på lättyoghurt å jordgubbar som vi köpte förra året.
Så läskande.

Sätt även upp å virkade på en duk som jag börjat på. Blir en vit duk i lite större modell.
Nu var det skönt att krypa ner i sängen. Natti

NATTSUDD

Ligger i sängen å lyssnar på mordpod. Det är avkopplande å lite läskigt. Läskigt för att det dem berättar är från verkligheten, skrämmande hur människor tar sig friheten att ta en annan människas liv vissa är väldigt unga.

Har sovit hemma i lägenheten in att, tvättat å duschat. Är ju i stugan sen 5 veckor tillbaka. Spelar ju ingen roll nu när man inte kan åka nånstans. Känns som en evighet sen jag träffade barn å barnbarn men det är inte så längesedan.

Nytvättade lakan å PÅSLAKAN i sängen, det är så skönt att lägga sig då även om jag har svårt att somna.
Har varit sol idag men jag har sovit
så ....
Är ju så himla medtagen efter min förkylning. När å om det blir lite varmare kommer jag att lägga mig i solstolen å få lite d vitamin jaja lite färg med.

ÄNTLIGEN

Här nervsmärtorna i mitt ansikte lagt sig. Hm....undrar om jag vågar säga att jag mår ganska ok nu på kvällen. Jo, så är det.

Robin å Filip var här å hämtade deras husvagn som stått förvarad här i stugan över vintern. Sen var det frukost kaffe å knäckis vid 12,30.

Blev grillat till middag, fläskkarré, potatisgratäng samt grön sparris å Bea.
Gick hyfsat att tugga idag. När värken i ansiktet kommer gör minsta lilla rörelse av ansiktet ont. Det känns som att nån sticker nålar i ögonen å världens värsta värk i käkarna. Men nu så......är kärringen tillbaka.

Nu väntar jag på att se serien motherfatherson, på cmore serie. Sen har jag date med John Blund.

PISS, PEST Å SENAPSGAS

Ajajaj, nu är det synd om den gamla. Ont i halsen ,snuva å hosta. Fy va jag känner mig dålig, sämre å sämst. När jag får ont någonstans där jag inte brukar ha ont eller blir förkyld blir jag så ömklig. Jag känner mig döende minst.

Jag är ju van att ha värk i min kropp mest i händer å fötter men även i min nacke .......men så blir jag sjuk eller får ont någonstans som jag inte brukar ha då är det som att jag inte klarar mer. Det går till en viss gräns. Men bara å gilla läget å vänta ut skiten. Finns dem som har det mycket värre....men va hjälper det mig.???

Legat i 3 dagar helt utslagen, nu va du rolig igen Lena..du är ju alltid utslagen.
Hur menar jag nu?
Utslagen som en förlorare? Eller som en A-lagare?  Eller utslagen som en blomma?

Ja, man kan ju faktiskt välja själv på hur man ser det positivt eller negativt.
Vad är då lättast? Vad ger mig mest?
Positivt såklart så jag väljer att vara utslagen som en blomma.