Det här är min blogg, mitt andningshål för min ilska mot min sjukdom. Om du som mot all förmodan läser så gör du det av egen vilja å nyfikenhet. Här skriver jag för mig själv å om mig själv, kanske tom till mig själv......
Just nu mår jag så dåligt i min sjukdom att jag inte vet hur jag ska klara av min situation. Jag sover å sover å är ändå så utmattad.... varför? Det finns ingen orsak, jag har inte gjort något krävande eller så. Jag vill inte ha det såhär, vill inte känna att jag inte bet vilken dag det är pga att jag sover å vaknar, sover vaknar. Vet ju inte om det är morgon eller kväll när jag sovit.
Ingenting blir gjort här hemma å det är frustrerande. Jag vill ha ordning å reda. Städat å rent men hur jag än försöker så orkar jag inte med. 💤
Det här tar hårt på psyket kan jag säga. Gäller att vara stark.... hahaha nu va du rolig Lena.
Hur i hela helvete ska man vara stark när allt i livet tas ifrån mig? Just nu känns allt så meningslöst.
Vad är meningen med att leva när du inte lever? Man andas, sover, äter å det är i princip det enda man gör. Allt annat har berövats mig.......
Ingen hade ens märkt om jag inte fanns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar